Vi arbetar för att säkra rätt kompetens i branschen

För att påverka utvecklingen deltar Svenska Fordonsbranschen i de nationella programråden – där innehållet i gymnasiets yrkesutbildningar formas.

– Ska eleverna vara anställningsbara när de tar examen måste utbildningarna spegla verkligheten i verkstäderna. Därför är det viktigt att vi är med där besluten tas, säger Michael Bergvall.

I programråden möts skola och arbetsliv. Det som beslutas där påverkar vilken kompetens framtidens fordonstekniker har när de söker jobb i branschen.

Här formas utbildningarna

För varje yrkesprogram finns ett nationellt programråd. Där samverkar gymnasieskolan, vuxenutbildningen och representanter från arbetslivet. Uppdraget är att se till att utbildningarna är aktuella och anpassade efter arbetsmarknadens behov.

Programråden är rådgivande till Skolverket, men arbetet får konkret betydelse. Här diskuteras utbildningarnas innehåll, kvalitet och struktur. Här tas frågor upp om kompetenskrav, yrkesroller och arbetsplatsförlagt lärande (APL). Och här förs dialogen om hur övergången från utbildning till arbete ska fungera bättre.

Besluten påverkar i förlängningen vilken nivå en elev har när han eller hon söker sitt första jobb.

Den oberoende branschens röst

Svenska Fordonsbranschen representerar verkstäder, handlare och aktörer inom eftermarknaden över hela landet. I programråden deltar organisationen som arbetslivsrepresentant.

Det handlar om att säkerställa att utbildningarna speglar verkliga behov – både dagens och morgondagens. Elektrifiering, digitalisering och nya affärsmodeller förändrar branschen snabbt. Då måste också utbildningarna hänga med.

– Om vi inte är med och påverkar riskerar utbildningarna att halka efter den tekniska utvecklingen. Det har vi inte råd med, säger Michael Bergvall.

Ledamöterna i programråden nomineras av arbetsgivarorganisationer, fackförbund, branscher och myndigheter och utses formellt av Skolverket. Arbetet är långsiktigt och strukturerat.

Påverkar rekryteringen i morgon

Arbetet i programråden sker tidigt – innan eleverna är redo att ta steget ut i arbetslivet. Men effekten märks flera år senare, när företagen ska rekrytera.

För medlemsföretagen innebär det att branschens behov lyfts in i utbildningssystemet. Framtida medarbetare får en stabil grund redan från start. Och företagen står bättre rustade inför teknikskiften och nya krav.

Det är ett arbete som sker långt från verkstadsgolvet – men som i slutändan påverkar vardagen där.

‍