Framtidens mekaniker sorteras bort
Fordonsbranschen talar ofta om brist på kompetens. Samtidigt visar forskning att många elever sorteras bort redan under utbildningen. Praktikplatser och förväntningar styrs i hög grad av föreställningar om status – inte av elevernas faktiska yrkesskicklighet.
Praktiken används som urval
Praktik, eller APL, är tänkt att vara en central del av yrkesutbildningen. Men i praktiken fungerar den ofta som ett urvalssystem.
Elever som uppfattas som mest skötsamma eller socialt starka styrs i många fall till verkstäder med hög status. Märkesoberoende verkstäder hamnar längre ner i hierarkin och betraktas ofta som ett alternativ för elever som inte anses passa någon annanstans.
– Forskningen visar att APL inte alltid används för att utveckla elevernas kompetens, utan i praktiken kan fungera som ett sätt att sortera dem, säger Michael Bergvall, servicemarknadsansvarig på Svenska Fordonsbranschen.
Placeringarna baseras därmed inte alltid på elevernas tekniska kunnande eller utvecklingspotential, utan på antaganden om hur de förväntas fungera i olika miljöer.
Skolans rykte styr valen
Studier visar också att skolor ibland prioriterar sitt eget varumärke när praktikplatser väljs.
Det kan innebära att vissa verkstäder väljs för att stärka skolans profil, medan andra väljs bort. I vissa fall skickas elever hem från praktikplatser om de inte anses passa in i verkstadens profil eller kultur.
Resultatet blir att praktikperioden inte alltid används för att utveckla elevernas kompetens, utan snarare för att sortera dem.
Många elever saknar motorintresse från början
En annan utmaning är att många elever som börjar på Fordons- och transportprogrammet inte har ett starkt motorintresse från början.
Programmet är ofta inte deras förstahandsval. Samtidigt bygger utbildningen i hög grad på att eleverna redan har ett tydligt engagemang för yrket.
När det engagemanget saknas riskerar elever att tappa motivationen tidigt i utbildningen.
Påverkar hela branschens framtid
När elever sorteras bort eller tappar motivationen får det konsekvenser långt utanför skolan.
Det påverkar kompetensförsörjningen, jämställdheten i branschen och företagens möjligheter att hitta nya medarbetare. På sikt riskerar det också att försvaga branschens konkurrenskraft och Sveriges förmåga att säkra service och reparation av fordon.
– Det här ligger i linje med det vi ser i branschen. Om elever inte får rätt möjligheter under utbildningen riskerar vi att tappa kompetens redan innan de kommer ut i yrket, säger Michael Bergvall.
För fordonsbranschen handlar kompetensförsörjning därför inte bara om att locka fler elever till utbildningen. Det handlar också om hur utbildningen fungerar i praktiken – och vilka möjligheter elever faktiskt får att utvecklas under vägen.
.png)