Klimatpolitiken kan inte enbart handla om nya fordon

En personbil rullar i genomsnitt i 17 år. Under den tiden avgör underhåll och reparationer hur länge fordonet kan användas och hur stort klimatavtrycket blir.
Lars Bergmark
2026-05-13

Det gör eftermarknaden till en central del av klimatomställningen.

I andra delar av samhället har livslängd blivit ett självklart ord i klimatarbetet. Vi ska reparera mer, slänga mindre och använda resurser smartare. Men när det gäller fordon lyser det synsättet ofta med sin frånvaro.

Att tillverka ett nytt fordon kräver stora resurser. Råvaror ska utvinnas, material bearbetas och komponenter produceras innan fordonet ens börjar användas. För elfordon blir detta särskilt tydligt när det gäller batteriet, där produktionen kräver både metaller, energi och avancerade tillverkningsprocesser.

När befintliga fordon kan användas längre minskar behovet av nyproduktion, vilket minskar det totala klimatavtrycket.

Men det förutsätter att fordonen går att underhålla och reparera på rimliga villkor. Verkstäder behöver tillgång till reservdelar, teknisk information och de system som krävs för att kunna utföra arbetet.

Så är inte fallet idag.

På EU-nivå finns regler som ska ge oberoende aktörer tillgång till den information som krävs för reparation och underhåll. Syftet är att fristående verkstäder, med rätt behörighet, ska kunna utföra samma arbeten som tillverkarnas egna verkstäder.

Men i praktiken fungerar det inte tillräckligt bra. Moderna fordon bygger på digitala system, programvara och tekniska lösningar som förändras snabbt. Tillgången kan vara beroende av tillverkarnas egna system, villkor och behörigheter. Det saknas också en fungerande teknisk infrastruktur som fullt ut gör information och data användbar för de oberoende verkstäderna i vardagen.

Det gör att rättigheter som finns på papperet inte alltid fungerar i praktiken. Frågor om tillgång till fordonsdata och teknisk information har också behövt prövas rättsligt, vilket visar att gränserna fortfarande är omstridda. Under tiden riskerar verkstädernas arbete att försvåras.

Följden kan bli att felsökning och reparation tar längre tid, blir dyrare eller i praktiken styrs mot tillverkarnas egna kanaler.

Det är inte bara en konkurrensfråga. Det påverkar också möjligheten att använda fordon längre. Om fordon ska kunna bidra till en mer resurseffektiv klimatomställning måste de också gå att underhålla och reparera under hela sin livslängd.

Därför räcker det inte att klimatpolitiken fokuserar på nya fordon. Den måste också se till att de fordon som redan finns kan underhållas, repareras och användas längre.

Annars riskerar vi att fatta beslut som ser bra ut på papperet, men som inte fungerar i verkligheten.

Dela artikel